Karga hagar och bortglömda betesmarker På många håll i Norden finns hagar, skogsbryn och gamla ängsmarker där jorden är tunn, stenig eller naturligt näringsfattig. Sådana marker lämpar sig sällan för intensiv vallodling, men de kan ändå bära ett värdefullt naturbete. När betet upphör växer sly, hallon och högvuxna örter snabbt igen, och de lågväxta växter …
Konsten att tämja det gräsbetade köttet i köket Naturbeteskött förtjänar samma omsorg i köket som en välskött jord lönar sig i trädgården. Råvaran kommer från djur som har betat på naturbetesmarker, där gräs, örter och annan växtlighet ingår i födan. Det ger ofta en tydligare, djupare och mer örtig smak än många är vana vid. …
Grunden för ett levande kulturlandskap i kallare klimat Gräsmarker mår bäst när betet liknar de processer som format dem under lång tid. Vilda flockdjur rör sig vanligtvis samlat, betar en begränsad yta under kort tid och lämnar sedan platsen medan växterna återhämtar sig. Trampet trycker ner växtmaterial mot marken, gödseln fördelas över ytan och växternas …
Köttets näringsvärde börjar i betesmarken Näringsvärdet i en köttbit formas långt innan den hamnar i stekpannan. Djurets foder, tillgången till bete, uppfödningens längd och hur mycket kraftfoder som används påverkar bland annat fettets sammansättning, halten av vissa antioxidanter och köttets egenskaper vid lagring och tillagning. På samma sätt som jordens bördighet och växtval påverkar skörden …
Mular och klövar som naturens egna landskapsarkitekter Det svenska odlingslandskapet är inte bara en följd av åkrar, gårdar och skogsbryn. Det är också resultatet av tusentals år av bete och slåtter. Hästar, kor, får och getter har format marker där gräs hålls efter, buskar begränsas och marken får en varierad struktur. För den som har …