Svenska lantraser på magra marker: Därför är fjällko och gutefår bäst för naturbetet

Tre nötkreatur betar i en gräsbevuxen hage vid skogskanten

Karga hagar och bortglömda betesmarker På många håll i Norden finns hagar, skogsbryn och gamla ängsmarker där jorden är tunn, stenig eller naturligt näringsfattig. Sådana marker lämpar sig sällan för intensiv vallodling, men de kan ändå bära ett värdefullt naturbete. När betet upphör växer sly, hallon och högvuxna örter snabbt igen, och de lågväxta växter …

Vad innebär holistisk betesdrift och adaptiv rotationsbetning i nordiskt klimat?

En flock kor betar i en frodig grön hage på landsbygden

Grunden för ett levande kulturlandskap i kallare klimat Gräsmarker mår bäst när betet liknar de processer som format dem under lång tid. Vilda flockdjur rör sig vanligtvis samlat, betar en begränsad yta under kort tid och lämnar sedan platsen medan växterna återhämtar sig. Trampet trycker ner växtmaterial mot marken, gödseln fördelas över ytan och växternas …

Gräsbetat vs spannmålsuppfött: Vad säger forskningen om näringen i köttet?

Nötkreatur betar på en solbelyst gräsäng under kvällshimlen

Köttets näringsvärde börjar i betesmarken Näringsvärdet i en köttbit formas långt innan den hamnar i stekpannan. Djurets foder, tillgången till bete, uppfödningens längd och hur mycket kraftfoder som används påverkar bland annat fettets sammansättning, halten av vissa antioxidanter och köttets egenskaper vid lagring och tillagning. På samma sätt som jordens bördighet och växtval påverkar skörden …